Det närmar sig julafton och Tea är besviken. Hon ska fira ensam med mormor och morfar långt uppe i Norrbotten. Mamma och pappa behöver stanna i Uppsala. Teas lillasyster föddes flera månader för tidigt och kan ännu inte lämna sjukhuset. De vet inte ens om hon överlever. Mormor och morfar är välkomnande och omtänksamma men Tea känner sig ledsen, också för att hon var otrevlig mot bästisen innan hon åkte, och nu har de inte hörts av på en vecka. Mormor är konstnär och mycket intresserad av grekiska myter, hon har till och med bott i Aten som ung, och tog med sig en stor, antik spegel hem. Sedan många år står den på vinden, övertäckt, så Tea har inte tänkt på den.
Men nu, när hon ska hämta en låda med julpynt, så kommer hon åt tyget, som glider av. Vad var det? Det var som att något skimrade till inne spegeln, inte en vanlig reflektion, utan något annat som rörde sig! När hon frågar mormor om spegeln berättar hon att kände sig lite vilsen i Aten, så såg hon spegeln i en antikaffär. Mannen i affären sa att den var beskyddad av gudarna och att man kunde få hjälp av den. Mormor köpte spegeln, och det har hon aldrig ångrat. Det var länge sen nu, och mormor trodde att kraften i spegeln var förbrukad, därför hamnade den på vinden. Men den kanske bara har väntat? Väntat på Tea.
.jpg)