Hugo bor i Kallsund. En liten håla långt uppe i Norrland. Till råga på allt bor de en bra bit in i skogen, han och hans föräldrar. De tycker om att leva nära naturen. Han pappa är lite udda figur med en hel del spontana infall och bryr sig inte så mycket om att han t ex gör sin son generad när han dyker upp i skolan fullt påklädd men med en morgonrock i frotté över. En dag är han försvunnen. Polisen letar inte eftersom han har klätt på sig sina ytterkläder och tagit med sig kompassen. Det verkar som att han har givit sig av av fri vilja. Hugo och hans mamma är förkrossade men de vet att han är van att röra sig ute i naturen men det är mitt i vintern.
I samma veva börjar en ny kille i klassen. Han heter Momo och kommer från Aleppo. Han gör försök att bli vän med Hugo men Hugo är inte mottaglig just nu. Han blir mest irriterad. Men efter att Momo nästan drunknat under skolans simundervisning och blir räddad av Hugo så skapas ett slags band. Bästa ovänner kallar de sig. Och Momo kommer att visa sig bli Hugos mest förtrogna när det gäller att hitta Hugos pappa. Han tycker sig ha sett pappan i parken där de matade fåglar tillsammans. En man med samma ögon som Hugo. Tillsammans ger de sig ut i skogarna för att leta.
Det är en mycket fint skriven berättelse om en trasslig familj och mötet mellan två självständiga killar som har varsitt bagage att bära på.
