Stjärngraven av Kristina Ohlsson (Barnen på Hovenäset del 2)

 

Alva kan inte släppa tanken på sin döda pappa. Han dog efter en smitningsolycka, påkörd av en bil på väg hem från affären. Snart har det gått 1000 dagar och ingen har blivit gripen. En svart katt har börjat visa sig i området. Alva, hennes mamma och lillebror bor året runt på Hovenäsets camping, en liten ort vid havet på västkusten. 

Hennes mamma har länge önskat få ta över en av de charmiga sjöbodarna nere vid vatten och nu har dagen kommit när hon är lycklig ägare till en. Där ska hon starta kafé. Katten dyker upp och leder Alva till under sjöboden. Där ser hon att det sticker upp ett rör i marken. Med hjälp av en kamera på lina upptäcker de att det är ett rum under boden som saknar dörr. De hittar inte heller någon lucka i sjöbodens golv. Röret är till för att släppa in luft. Märkligt. 

Samtidigt med katten har en liten flicka också kunnat ses i trakten. För liten för att gå ensam egentligen. Det visar sig att hon och hennes mamma har flyttat in i en stuga på campingen men mamman är sur och tyst. Flickan säger att hon inte kan prata, eller får prata. Också det konstigt. Sakta men säkert kommer Alva sanningen närmare, samtidigt som berättelsen blir allt rysligare.

Adnans hemlighet av Peppe Öhman

 

Adnan vaknar tidigt med ett pirr i hela kroppen. Idag ska de åka till stranden men när pappa vaknar är han för trött. Mamma är också trött. De är alltid trötta och vill aldrig gå ut. Adnan ger sig iväg ensam för att hälsa på hästarna i hagen. Där möts han av ett pip i diket. En kattunge! Adnan tar den med sig hem och försöker gömma den för mamma och pappa. Han får inte ha pälsdjur för mamma är allergisk. Man kan väl säga att det går sådär. En kattunge behöver både äta, dricka och inte minst kissa och bajsa. Känner han någon som har katt som kan hjälpa honom?

I slutet av boken får man veta mer om hur människor som varit med om otäcka händelser, t ex krig och tortyr, kan bära med sig det i kroppen länge. Det är så det är med Adnans föräldrar. Det finns hjälp att få och vart man kan vända sig.

Ellen Ekman: Idde och den bortsprungna katten

Idde tycker mycket om katter och känner alla som bor i runt om hennes hem. Hon vet vad de heter och var de gillar att bli klappade, eller inte. Hennes egen katt heter Hajen. 

En dag ser hon en katt som hon inte känner igen. Den är liten och rödpälsad och hukar under en buske. På kvällen är den fortfarande kvar. Den ser så ledsen och ensam ut. Idde vill ta in katten men det vill inte mamma. Men Idde kan inte somna. Tänk om det finns ett barn som ligger hemma i sin säng och längtar efter sin katt nu? Som inte får stryka den över nosen och säga "kanoner, makaroner, älskar dig gånger hundra miljoner".

Nästa dag hjälper mamma Idde att sätta upp lappar om katten under busken. Men ingen ringer om någon bortsprungen katt. 

På kvällen blir det oväder och försiktigt lockar de med sig den trötta och hungriga katten hem till sig, trots allt. Först då hittar de en ledtråd till vem som är kattens ägare!

Alex Howes: Vems är Bob?

När Henry går hemifrån till sitt arbete för att bli borta hela dagen tror han att katten Bob har det tråkigt. Vad han inte vet är att hon (ja, det är en hon) går sin dagliga runda till sina andra "människor". 

Det är gubben Garn som älskar att sticka, och som försöker skämma bort Bob med att sticka alla möjliga tröjor och mössor till henne, som hon inte tycker om att ha på sig. Efter det hälsar Bob på hos Lilly som har ett eget band, som hon vill att Bob ska vara band-katt till. Men där vill inte Bob hänga hela dagen. Hon går vidare till trädgårdsmästaren Stig Blom som kallar henne för Rosy och ger henne extra mat. 

Inte går det någon nöd på Bob inte. Det är många som bryr sig om henne men frågan är vem som verkligen äger henne, eller om våra husdjur egentligen äger oss?

Fumiko Takeshita & Naoko Machida: Katten som inte hade något namn

Alla katter på stan har ett namn, som katten i skoaffären eller katten i bokhandeln. Men den här katten har inget namn och ingenstans att höra hemma. Den börjar fundera på att ge sig själv ett namn men hittar inget som passar. Alla låter fel, tills den en dag blir upptäckt av en flicka när den kurar under en parkbänk i regnet. Hon vet genast vad hon vill kalla den! Då förstår katten att vad den egentligen vill är att få bli ropad på. 

En jättefin bilderbok om viktiga känslor kring att vara någon som jag tyckte mycket om.