Bilderböcker om romska barn

Vi på Västerås stadsbibliotek har blivit romska läsombud. Här tipsar vi om bilderböcker om romska barn som finns att läsa på både svenska och romani.

Fred Taikon: Tantoindianerna (Barnen på Tanto 1), Vinterlekar (Barnen på Tanto 2) och Lådbilsrallyt (Barnen på Tanto 3)

Det här är böcker att bli glad av. Barnen på på Tanto bodde under tågbron på Söder vid Tantolunden i Stockholm där Fred själv växte upp under 50-talet. De var många barn som lekte fantasilekar, gjorde hyss eller byggde saker till sina lekar. På sommaren byggde de lådbilar och på vintern gjorde de kälkar av gamla dammsugare och annat som de hittat. De badar, går på bio och bowlar. Man vill gärna ha varit med! Böckerna har parallelltext på romani.

Marin Salto: Badbomber och simhopp ; Camping och kurragömma ; Dansbus och kaktrubbel

Författaren är egentligen två, Karin Salmson och Marie Tomicic, och böckerna bygger på samtal efter möten med romska barn idag. Men i böckerna nämns inte att de är romer. De badar och busar i simhallen, leker kurragömma på campingen, har kalas och äter många kakor. Lite ängsliga för att hoppa från hopptornet och nervösa inför dansuppvisningen är några av dem också,  precis som vanliga barn. Men illustratören Marcus Gunnar Pettersson, som själv är rom, har gjort detaljrika och levande bilder till.

 

Gunilla Lundgren och Le Glaténge Pen Club (De romska barnens skrivarklubb): Daniels dag ; Glad påsk!

Här firas två högtider. Först pojken Daniels födelsedag. Den börjar som vanligt med lek på dagis men därhemma väntar släkten med stort kalas! Glad påsk! Riktar sig till småbarn. Där får vi följa Isabelle, vad hon kan, vad hon har (stor släkt över hela världen) och hur det är att vänta på något gott. De här böckerna har också parallelletext på romani.

Det var en gång som inte var – romska sagor 

En samling sagor som har berättats i generationer för romska barn över hela världen. Egentligen är de inte så annorlunda än våra folksagor och kan glädja alla med humor, äventyr, påhittighet och kärlek.

Romer är ett folk som har sitt ursprung i Indien. Nu bor de över hela världen. I Sverige har romer bott i flera hundra år. Romernas språk talas i flera olika länder och det finns flera dialekter. Det kallas för romani chib/šib som betyder "romskt språk" men även för romani, romanes och romska. Romani chib/šib är ett av Sveriges fem nationella minoritetsspråk. Hos oss finns fem varianter: arli, kale, kelderas, lovari och resanderomani .

Romer har också en egen flagga och en egen nationaldag. Det innebär att romer som bor i Sverige kan fira både romernas nationaldag, som är den 8 april, och Sveriges nationaldag, som är den 6 juni.

 

Barn- och ungdomsböcker om romska barn

Gunilla Lundgren och Le Glaténge Pen Club: Askungen i Rinkeby

Felicia är nio år och redan en upptagen person. Hon ska sköta och passa småsyskon, dammsug, diska, sköta diskmaskinen och stryka.  Allt sådant som en flicka ska kunna innan hon gifter sig. 

Egentligen har hon så mycket annat hon vill göra. Hon vill träffa kompisar, spela fiol och sjunga. Hennes musiklärare säger att hon är ett riktigt löfte. Men hon får ingen tid för sina egna intressen. Däremot har hennes storebröder all tid i världen för fotboll och thaiboxning, och de får vara ute utanför skoltid och träffa tjejer. 

Romska tjejer får inte vara där de kan träffa killar på fritiden. Det skulle skämma ut hela släkten. Men Felicia blir kär i alla fall. Hon lurar sig till att gå ut, på tjejträff säger hon, men egentligen är det disko på skolan. Där träffar hon Jannis. Hur ska detta gå? 

Gunilla Lundgren och Le Glaténge Pen Club: Min mamma är en ängel

Angelica är mellansyster i en storfamilj och längtar efter egen-tid. Hon förväntas alltid passa de minsta eller släpa dem med sig när hon går ut. De är romer men det är det ingen som tänker på, alla i klassen kommer från olika länder. Men nu har hon börjat skämmas för det har kommit många romer från Rumänien till Sverige för att tigga. Nu kanske alla kommer att tro att alla romer tigger, ljuger och stjäl. 

En dag ser hon en flicka i sin egen ålder, ca tio år, tillsammans med tiggarna. Hon har alltid samma konstiga kläder. Angelica kan inte låta bli att tänka på henne. Hon skulle vilja prata med henne. Flickan heter Flori och är i Sverige med sin faster. Hennes mamma är en ängel och hennes pappa försvunnen så i Rumänien bor hon hos sin farmor. Hon trodde att hon skulle kunna tigga i Sverige men det får man inte om man är barn. Därför samlar hon pantburkar. Hon bor för sig själv i en skrotbil dold i en dunge på Järvafältet utanför Rinkeby där Angelica bor. Och hon liknar ingen annan. Hon är framåt och påhittig så Angelica kan inte låta bli att tänka på Pippi Långstrump!

 

Ralf-Novák-Rosengren och Anita Santesson: 5768 visningar på YouTube

Rosita skriver sina tankar i en blogg. En dagbok kan hon inte ha, den skulle lillebror eller mamma hitta med en gång. Hon är 14 år och vill inte gå till skolan. Lärarna är antingen dumma och tanklösa eller veka. I nian finns ett gäng skinheads som får gå runt och heila Hitler hej vilt utan konsekvenser. Nu har de fått ögonen på Rosita. Hon vet inte vad som kan hända och hon känner sig inte trygg. 

Tillsammans med två tjejer i klassen startar hon ett band som ska öva in en sång till en talangjakt på orten. Priset är 20.000 kr. Rosita älskar att sjunga och har Whitney Houston som förebild. Om de vinner ska hon använda sin del av pengarna till att låta sin mamma åka till ett vilohem för epileptiker. Hennes mamma är riktigt sjuk emellanåt. Rosita har mycket att bära på för en fjortonåring.

 

Ann Eriksson och Ramona taikon Melker: Adrianas val

Adriana är växer upp som svensk rom under 70- och 80-talet. Det är inte lätt vara romsk tjej. Hon vill ju vara både svensk och rom. Kunna gå ut och dansa som andra tonåringar till exempel. Men nej, hon får inte vara där det finns pojkar, eller män. Adriana längtar efter att ha samma frihet som sina svenska kompisar men också efter att vara en del av allt det romska som hon älskar. Hon vill kunna leva på ett sätt som passar både henne och hennes föräldrar. Hon önskar att de litade på henne. Innan dess kan hon inte låta bli att göra uppror.

Romer är ett folk som har sitt ursprung i Indien. Nu bor de över hela världen. I Sverige har romer bott i flera hundra år. Romernas språk talas i flera olika länder och det finns flera dialekter. Det kallas för romani chib/šib som betyder "romskt språk" men även för romani, romanes och romska. Romani chib/šib är ett av Sveriges fem nationella minoritetsspråk. Hos oss finns fem varianter: arli, kale, kelderas, lovari och resanderomani .

Romer har också en egen flagga och en egen nationaldag. Det innebär att romer som bor i Sverige kan fira både romernas nationaldag, som är den 8 april, och Sveriges nationaldag, som är den 6 juni.

 

Katarina Taikon: Böckerna om Katitzi

I år kommer vi att ha Katitzi-vecka under påsklovet och romernas dag 8 april blir Katitzi-dagen!

Böckerna handlar om flickan Katitzi som växer upp som rom i Sverige på 40- och 50-talet. Det är känt att man inte gjorde det lätt för dem att leva under lugna och trygga förhållanden. Även om lagen säger att alla barn har rätt till mat, tak över huvudet och att få gå i skolan så var det något som ändå inte gällde för de barn som levde som romer. Romer räknades inte som svenskar eftersom de för länge sedan kom från Indien, via Östeuropa till Ryssland, Finland och så till Sverige. Det spelade ingen roll att de var födda här och att t ex Katitzi och alla hennes syskon hade en svensk mamma.

Den första boken om Katitzi, som handlar om författaren själv, börjar vid andra världskrigets utbrott när Katitzi är runt 7 år. Då har hon inte bott med sin familj på flera år utan hos fosterfamilj och ett år på barnhem. Det berodde nog på att hennes mamma dog när Katitzi var 9 månader. Katitzi är en sprallig tjej som är omtyckt för sitt glada humör och stora hjärta.

En dag blir hon hämtad av sin pappa för att bo med familjen igen. Hon har tre äldre syskon och tre yngre halvsyskon som pappa Johan har med sin nya fru, kallad tanten. Istället för att bo i hus i säng bor de i tält men tanten, pappa och de yngsta barnen bor i husvagn. I tälten sover de runt en kamin på dunbolstrar med granris under. Alla måste hjälpa till med att hämta vatten, ved (kottar och pinnar mest), tvätta och laga mat. På kvällarna öppnar de sitt tivoli med karusell, dansbana, lotterier och spel. De äldsta spelar instrument och Katitzi får lära sig dansa för publik.

Men det slutar alltid på samma sätt. Efter ett par veckor blir de bortkörda av länsman, får packa ihop allt de har och hitta ett nytt ställe att sätta upp lägret igen. Alla tycker att det är jobbigt och skulle helst vilja få bo i hus och att barnen fick gå i skola, men aldrig är de välkomna.

När de inte har tivolit igång knackar de dörr och säljer tennförgyllda bunkar. Johan Taikon är känd för att göra ett bra arbete. Inte alla är elaka, det finns gott om snälla och hjälpsamma människor som de möter men lika många bussar hunden efter dem eller skriker elakheter, som "att snart kommer tyskarna att ta er". Det var inte bara judar som sändes till förintelseläger utan också romer, eller "zigenare" som de blev kallade. Också i Sverige tvingades romer att ligga lågt.

Böckerna om Katitzi är unika och beskriver hur det är att leva med andra männiksors fördomar. Det spelar ingen roll hur snäll eller artig Katitzi är och att hon och hennes syskon är precis som vanliga barn, först och främst blir de behandlade som en stereotyp grupp av de allra flesta.

Alla böckerna om Katitzi:

"Katitzi & Katitzi och Swing", "Katitzi i ormgropen & Katitzi rymmer", "Rosa och Paul & Katitzi i Stockholm", "Katitzi och Lump-Nicke & Katitzi i skolan", "Katitzi Z-1234", "Katitzi barnbruden & Katitzi på flykt", "Katitzi i Gamla stan & Katitzi och uppbrottet".