Emma Karinsdotter: Tusen stjärnors ö

Tigris bor med sin pappa och farmor. Hennes mamma dog i en bilolycka när hon bara var ett år. Tom på hennes egen födelsedag. Det finns nästan ingenting hemma som påminner om henne. Inte ens ett fotografi. Tigris pappa blev så ledsen så att han hamnade i en enda lång depression sedan dess. Han vill inte prata om det. Tigris själv har inte kunnat gråta sedan dess. 

Nu är Tigris elva år och de har nyss flyttat. Lådorna står ouppackade i den nya lägenheten. Farmor har köpt ett akvarium för att lätta upp i hemmet men pappa orkar inte köpa fiskar, han bara stirrar på luftpumpens bubblor och en sten som ligger däri. 

En dag hittar Tigris en stor trälåda bland de andra i vardagsrummet. Det står ”Lyras saker” på den och den luktar av ros. Tigris vet att mammas favoritblomma var just röda rosor. Pappa köper sådana till graven varje år när de går dit på årsdagen. Men lådan är tom. Tigris kryper ner i lådan och lägger på locket för att känna doften och stänga in sig med den. Hon slumrar faktiskt till ett ögonblick och när hon vaknar märker hon att lådan flyter på ett stort hav. Där framme ligger en ö, Tusen stjärnors ö och där väntar en parallell värld till hennes eget liv och där händer det fantastiska saker som hon behöver gå igenom för sin egen skull och en och annan överraskning. Stämningen påminner om Mio min Mio.