Annika Meijer och John Holmvall: Frostbiten - sagan om Isa

Sagan om Isa handlar om en liten flicka som hittas som bebis i en näverkolt, mitt i vintern på en klippa vid den kalla älven. Paret som tar hand om henne blir överlyckliga, för de har önskat sig ett barn länge utan att det har blivit så. När de har hört sig för att ingen saknar en bebis så uppfostrar de Isa som sitt eget barn och hon fortsätter att vara deras enda. Barndomen är full av kärlek och mycket lycklig även om det kan vara knapert i stugan ibland. Och vintrarna som blivit allt strängare, mörkare och längre. Det går rykten om att de kan vara på väg in i en evig vinter. En ny istid?

När Isa ska fylla tio år får hon veta att det låg en stor glaskula i näverkonten då hon hittades. Den tas fram och Isa tar den i sina händer. Då händer något märkligt med kulan. Den börjar skimra och lysa i olika färger när hon håller i den, och bara då. Det gör att gammelmor Hulda minns en saga om en kung som styrde över vintern med sin spira och hans drottning som gjorde så att det blev sommar när hon lade händerna om sin kula. På så sätt behöll de balansen mellan årstiderna. Kan det verkligen vara så att det har blivit allt längre vintrar därför att drottningen inte längre har sin kula? Är det Isas uppdrag att se till att den kommer tillbaka till henne och att de ska få somrar igen? 

Isa ger sig av med kulan och sin bästa kompis hermelinen Irmelin som sällskap, och ja, det är en annan annorlunda sak med Isa. Hon förstår och kan tala med djur. Isa är inte vem som helst.